Fruktsallad och funderingar

Ni vet munkarna som jag gjorde till barnen för ett tag sedan? Nu, sedan i torsdags, har vi bytt ut ”torsdags- och fredagsmunkarna” mot en rejäl skål med fruktsallad. Alla frukter är givetvis ekologiska!

Jag har gjort två skålar med fruktbitar sedan i torsdags, och de frukter som jag har skalat, tärnat och skivat är:

  • 2 Stora, rödgröna, äpplen (behåll gärna skalet på, men skölj noga)
  • 2 medelstora päron (samma som med äpplet, behåll gärna skalet på efter sköljning)
  • 1 Stor apelsin, skalad, klyftad och skuren i lagom stora tärningar
  • 2 medelstora, väl mogna, bananer, i skivor

Andra omgången med fruktsallad innehöll allt som jag har skrivit ovan samt 1/4 vattenmelon. Den gjorde att salladen fick extra sötma, men samtidigt blev den mycket mer saftig än den första. Tråkigt, tyvärr, eftersom jag serverade frukten tillsammans med vaniljgrädde, tre deciliter laktosfri vispad grädde, i vilken jag blandade drygt en matsked ekologiskt vaniljpulver. Grädden tappade mycket av sin krämighet på grund av vattenmelonen, så den får inte följa med vid nästa tillfälle. Jag funderar på om jag ska tillsätta honungsmelon, kiwi eller mango istället, beroende på vad jag lyckas hitta som är ekologiskt och kravmärkt. Mango och kiwi borde inte vara några problem, tycker dock att kiwi och grädde skär sig lite…

Vi får se, helt enkelt!

Som vanligt, när det gäller skärande och assistans, så är det ett gissel att förklara hur jag vill ha mina bitar. Dock var det en van assistent som arbetade vid båda tillfällena när jag gjorde fruktsallad, så jag var nöjd. Det blev till och med lite skämtsamt, då den aktuella assistenten ofta skär mina råvaror i lite väl stora bitar, och det är väl rätt, för stort kan ju alltid göras mindre. Denna gång tänkte hon i alla fall smått och vårt samspel fungerade fint, trots mina skämt om hennes ”grymma bitar”.

”Funderingar?” tänker ni som orkat läsa så här långt. Ja, den här helgen har inneburit en hel del eftertanke för min del.

Jag vet att en del av mina inlägg har varit obekväma. De har varit beklagande, på gränsen till självömkande till och med, för en del av er. Jag vet. Därför vill jag att ni ska veta att jag, speciellt under de senaste dygnen, har levt i nuet, och varit tacksam. Missförstå mig nu inte, jag är ofta tacksam, jag vet vad jag har, som kanske inte alla får. Men jag har svårt att leva här och nu. Jag är orolig för mycket, kanske med rätta. Fast de senaste dagarna har jag försökt och lyckats, för tro mig, jag vet hur skört livet är.

Ta vara på varandra och varje minut. Var nära dem ni älskar, och tala om vad ni känner. Kramas. Håll om.

Hälsar,

Hanna

fruktsallad

Kommentera

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: