Kalkon på 38-årsdagen

Till min födelsedag önskade jag mig inget annat än en middag. Vad passade då inte bättre än en helstekt kalkon? Det tog en hel dag att förbereda, men det var så värt det! Gott och trevligt att få bjuda in familj och vänner.

Jag lagade två kalkoner, men min mor gjorde den ena hemma hos sig och kom med färdigt kött och sky, så jag gjorde bara såsen till hennes kalkon. Här är mitt recept:

1 kalkon (4,2 kilo) sköljs av, torkas och fylls med:

1 kruka persilja

1 påse katrinplommonpuré från Ellas kitchen (barnmat)

Lägg kalkonen i en ugnsfast form och pensla med en blandning av 1 deciliter rapsolja, 0,5 matsked salt och 2 kryddmått svartpeppar. För färgens skull blandade jag också i 1 matsked av Renée Voltaires soja. Kalkonen åkte in i ugnen på 200 grader och varmluft. Efter en halvtimme tog jag ut den igen, sänkte värmen till 175 grader och lade morötter och lök i formen runt kalkonen.

Jag har ju tidigare skrivit ett inlägg om konsten att veta när en kyckling är klar. Har ni läst det så vet ni vad jag tycker om att använda stektermometer. Ja. Jag försökte faktiskt denna gång. Innertemperatur ska vara över 70 grader när det gäller kalkon. Assistenten stoppade in stektermometern i kalkonens tjockaste del, enligt mina instruktioner. Redan efter en halvtimme hade dock termometern stigit till maximal temperatur. Det är ju inte rimligt att en fågel på över fyra kilo blir klar så snabbt, så därför bad jag assistenten att ta ur och sätta i termometern igen. Efter 45 minuter var det dock samma sak igen. Det är bara att konstatera att antingen är min stektermometer för gammal, eller så kan jag helt enkelt inte använda den. Tilläggas bör att jag använde en termometer som är analog, men insåg ändå att det är känsla som gäller.

När sammanlagt två timmar och en kvart hade passerat tog jag ut kalkonen. Om ni tittar på bilderna i mitt collage, så ser ni en väldigt färdig fågel. Jag lät den svalna och trancherade den, silade stekskyn som blev och ställde formen på köksbänken, tilsl den var redo att förvaras i kyl över natten. Precis innan middagen värmde jag sedan kalkondelarna i form under folie, i 150 grader varm ugn.

Såsen gjorde jag också precis innan middagen, genom att reda den sparade stekskyn med tre matskedar mjöl utrört i smör. Det blev cirka 6 deciliter totalt. Jag vispade i 2 deciliter grädde, och såsen var klar.

Till kalkonen serverade jag grönsallad med örtvinägrett, haricots verts, de ugnsbakade morötterna och kokt potatis.

Behöver jag skriva att momentet med att tranchera kalkonen kräver en assistent som är något så när van att hantera en kniv? Lätt var det inte, men jag lyckades med att peka ut var hon skulle skära för att jag skulle lyckas få ut alla delar.

Kommentera

Stäng meny
%d bloggare gillar detta: